terminsstart för en sjukskriven

det är konstigt det här med tid. jag insåg just att hösten 2017 är den f-e-m-t-e i rad som jag är helt eller delvis sjukskriven. jag har pluggat på halvfart vissa terminer men senast jag hade sysselsättning på heltid var våren 2013. sedan dess känns det både som att tiden har stått stilla och som att det har gått en evighet. känslorna som kommer med att vara just sjukskriven är också väldigt kluvna. å ena sidan: vilket privilegium det är att ha möjlighet att få såväl ekonomisk ersättning som tid för återhämtning när en är sjuk, men å andra sidan är det svårt att släppa tankarna på att alla andra går framåt medan jag bara halkar mer och mer efter. det är en situation som inte är helt enkel att förlika sig med för en som har haft åldersnoja sedan hon var arton, hehe. 
 
jag är ändå glad att hösten är här, för trots att jag inte jobbar eller pluggar just nu betyder ju ny termin även att andra saker startar upp igen. dans, yogagrupp, bokcirkel! det är skönt med rutiner och något som i alla fall liknar en vardag (och ärligt talat: ja, jag har längtat efter att idol ska börja. få saker genererar trygghetskänslor som att se kishti tomita få ett hallelujah moment eller anastacia klä ut sig och sjunga falskt för att "lura juryn". exakt lagom underhållningsnivå just nu.)
 
höst, vardag, ätstörning | |
Upp