näst sista gången i mora

förra veckan var jag i mora några dagar. jag åkte dit i onsdags och stannade på kliniken till fredagen. nu har jag bara fyra vårddagar kvar och vi bestämde att jag ska använda dem sammanhängande, så det här blev alltså mitt näst sista besök på mhe. behandlingen i mora har gått så himla snabbt, samtidigt som tillvaron innan känns väldigt avlägsen. det var ganska jobbigt att komma till mora den här gången - nu jobbar vi inte aktivt framåt längre, utan fokuserar mer på hur vi ska avsluta, och jag försöker få fram allt jag vill säga, men känner väl mest att jag har svårt med såväl att förmedla som att förstå. jag är tacksam, uppgiven, förvirrad - allt på en gång. besviken på mig själv som inte har kommit längre, ledsen över att det är så svårt att hitta vård som fungerar och som inte är tidsbegränsad, men också, som sagt, tacksam för den hjälp jag har fått.
 
nåväl. jag fick i alla fall en glad överraskning i fredags förmiddag när jag gick in på h&m mer eller mindre av en slump och fick black friday-rabatt. jag trodde inte att chansen att bli en av de hundra första kunderna var så stor när butiken redan hade haft öppet i två timmar, men i mora gick det utmärkt.
sedan checkade jag ut och satte mig på tåget mot göteborg (eller ja, typ. jag behövde bara byta i borlänge, sala och katrineholm) :)))) för att spendera helgen med de här:
mhe-kliniken, resor, vardag, ätstörning | | Kommentera |

hej bloggen, två månader senare

(men det är väl mer eller mindre mitt standardintervall här)
 
snart är det jul och jag har torkat apelsinskivor i ugnen:
hösten har gått fort och jag kan inte få bort stressen ur kroppen. mina vårddagar i mora är nästan slut och jag känner mig mest... uppgiven. jag försöker påminna mig själv om att jag mår bättre än när jag började där, för jag GÖR ju det, men samtidigt känns det som att jag har så mycket kvar att jobba på, och jag önskar att jag inte skulle behöva sluta än. vad händer sedan liksom? jag vet inte. är så trött på all. denna. oro. fast ja, jag är trött i allmänhet också, och det gör väl kanske inte saken bättre. just i kväll har jag nog inte så mycket mer att säga.
 
cue ännu en *stämningsfull* bild för att lätta upp i novembermörkret:
höst, mhe-kliniken, vardag, vinter, ätstörning | | En kommentar |
Upp