brytpunkt

den här veckan har jag varit i mora för mina sista dagar på MHE-kliniken. när jag hoppade på tåget hemåt igen i fredags var det första gången på ett och ett halvt år som jag lämnade mora utan att ha ett nytt besök planerat. det känns konstigt. de senaste dagarna har varit något av en berg- och dalbana känslomässigt, men när jag åkte hem var jag i alla fall lugnare än jag hade förväntat mig. det är som att jag har bävat för avslutet så länge att när det väl hände blev det nästan som en lättnad. nu är det som det är, och jag kan åtminstone släppa stressen jag haft över att (misslyckas med att) ta vara på tiden så bra som möjligt. dessutom får jag fortsätta kontakta min behandlare via telefon ett tag till - så att allt inte tar slut på en gång. det är nog bra. 
 
jag försöker fokusera på det som har varit bra med behandlingen, och jag är verkligen tacksam både för allt jag har fått med mig från min terapeut, och för de andra delarna som ingår i MHE:s koncept, såsom yoga, massage, akupunktur och hypnosövningar. nu gäller det dock att rannsaka mig själv, orka ta steg på egen hand, försöka förstå varför jag inte klarade av att komma längre i deras regi, och hitta nya vägar.
 
hehe... låter rimligt och konkret, va?!
 
mhe-kliniken, vardag, vinter, ätstörning | | Kommentera |
Upp